| För
arbetsterapeuten Louise
Shaughnessy är dansen salsa
en form av friskvård. Med dess
hjälp behandlar hon utarbetade
tjänstemän och funktions-
hindrade.
I vissa kulturer där dansen har
en stor betydelse används den
som terapi och rehabilitering.
Kuba och Brasilien är två exem-
pel.
Men även i Sverige används
numera dans som friskvård.
Louise Shaughnessy arbetar
med salsa som terapi. Hon menar
att dansen påverkar kropp, sinne,
rumsuppfattning, koordination
och fantasi.
Får folk att
vara lekfulla
Man får motion och bättre
kon-
dition. Samtidigt ger salsan en
bättre kroppsuppfattning, vilket
påverkar självkänslan positivt,
säger Louise Shaughnessy.
På de företag där
hon använ-
der salsa som friskvård arbetar
personalen ofta på en hög stress-
nivå. Inte sällan sitter de framför
datorn hela dagarna. Då kan sal-
san vara ett sätt att öva upp det
sociala samspelet.
Personalen känner
sig ofta
osäker i början, man är rädd för
att göra bort sig. Men salsan bru-
kar ge snabbt resultat: persona-
|

Blivande vårdpersonal
på
Norrtälje gymnasium tränar
salsa. Arbetsterapeuten Louise
Shaughnessy dansar med
Marielle Hörnquist (i vit tröja).
len slappnar av, vågar vara lekfull
och blir bättre på att kommuni-
cera med varandra.
Ger en energikick
Många upplever dessutom att
de
får en energikick och därför
orkar med sitt jobb bättre. Det är
också det som är meningen:
Målet med salsa
som frisk-
vård är att underlätta aktiviteter
i vardagen, säger Louise Shaugh-
nessy.
Dans som terapi passar också
funktionshindrade eftersom den
stärker kroppen i allmänhet och
kroppsuppfattningen i synner-
het. Både den psykiska och fysis-
ka balansen förbättras.
Dansen kan också
vara ett
språk för den som saknar ord,
säger hon. VIVVI
TOIKKANEN
|