För arbetsterapeuten Louise
Shaughnessy är dansen salsa
en form av friskvård. Med dess
hjälp behandlar hon utarbetade
tjänstemän och funktions-
hindrade.
I vissa kulturer där dansen har
en stor betydelse används den
som terapi och rehabilitering.
Kuba och Brasilien är två exem-
pel.
Men även i Sverige används
numera dans som friskvård.
Louise Shaughnessy arbetar
med salsa som terapi. Hon menar
att dansen påverkar kropp, sinne,
rumsuppfattning, koordination
och fantasi.
Får folk att vara lekfulla
– Man får motion och bättre kon-
dition. Samtidigt ger salsan en
bättre kroppsuppfattning, vilket
påverkar självkänslan positivt,
säger Louise Shaughnessy.
På de företag där hon använ-
der salsa som friskvård arbetar
personalen ofta på en hög stress-
nivå. Inte sällan sitter de framför
datorn hela dagarna. Då kan sal-
san vara ett sätt att öva upp det
sociala samspelet.
– Personalen känner sig ofta
osäker i början, man är rädd för
att göra bort sig. Men salsan bru-
kar ge snabbt resultat: persona- |
Blivande vårdpersonal på
Norrtälje gymnasium tränar
salsa. Arbetsterapeuten Louise
Shaughnessy dansar med
Marielle Hörnquist (i vit tröja).
len slappnar av, vågar vara lekfull
och blir bättre på att kommuni-
cera med varandra.
Ger en energikick
Många upplever dessutom att de
får en energikick och därför
orkar med sitt jobb bättre. Det är
också det som är meningen:
– Målet med salsa som frisk-
vård är att underlätta aktiviteter
i vardagen, säger Louise Shaugh-
nessy.
Dans som terapi passar också
funktionshindrade eftersom den
stärker kroppen i allmänhet och
kroppsuppfattningen i synner-
het. Både den psykiska och fysis-
ka balansen förbättras.
– Dansen kan också vara ett
språk för den som saknar ord,
säger hon. VIVVI TOIKKANEN |
